Vilket förhållninggsätt vi pedagoger använder är avgörande i portfoliometodiken. Att fokusera kring det positiva hos varje barn för att skapa bästa tänkbara möjlighet att kunna utvecklas skriver Ellmin om upprepade gånger i boken "Att arbeta med portfolio - teori, förhållningssätt och praktik". Utifirån ett sådant förhållningssätt kan barnen/eleverna bli involverade och ta ansvar i sitt eget lärande, då främst i att förbättra och vidga sitt eget lärande. Det krävs dock ett samspel mellan barn/pedagog för att lärande ska bli synliggjort. Att använda portfolio som pedagogisk metod är ett sätt att för barnen, föräldrarna och pedaogerna synliggöra utveckling. Jag ser likheter med pedagogisk dokumentation i boken "Att fånga lärandet" där författaren skriver om att det material som vi samlar in först blir meningsfullt när vi ser och lyssnar i själva tolkningsakten. Jag drar slutsatsen att det är samma tanke att utgå från barnets tolkningar och vad det är intresserat av utifrån den positiva barnsynen som genomsyrar både pedagogisk dokumention och portfolio.
Det gäller att ha klart för sig VAD, VARFÖR, FÖR VEM och HUR portfolion ska vara. Dessa begrepp måste vara tydliga för alla i arbetslaget. Utgångspunkten i portfoliometodiken är en gemensam värdegrund där det goda mötet är centralt "Hur får varje elev veta och känna att han/hon är bra på något?".I dessa frågeställningar måste man börja för att kunna synliggöra och komma vidare i varje barns utveckling. Det är här vi alla måste enas och genom att "stöta och blöta" komma fram till gemensamma ställningstagande kring dessa begrepp.
Samla, välja ut, reflektera, anknyta:
Idag representerar dessa begrepp de pedagogiska dokumentationer vi har på vår förskola. Vår portfoliopärm består sedan av ett urval utifrån den pedagogiska dokumentationen. På så sätt binder vi ihop det vi samlat, valt ut och reflekterat kring och knyter an till barnets resa i sin utveckling. Vi fokuserar kring det sociala samspelet för de yngre åldrarna. Jag tror det är viktigt att välja ut fokusområden för portfolio i del olika åldrarna och Elmin beskriver detta bl a utifrån perspektivet "Hur ska barnens och ungdomarnas skoltid samordnas, ges kontinutet, progression (ökade utmaningar och svårighetsgrader genom åren) och kvalitet i lärandet hela vägen?" Vi behöver diskuterara tillsammans på hela förskolan och skolan vilka områden vi ska fokusera kring i de olika åldrarna för att kunna använda portfolion som en pedagogisk metod.
I min egen verksamhet har vi börjat att använda iPad för att synliggöra, främst för oss pedagoger och för föräldrar, hur barn lär och utvecklas genom att visa en liten filmsnutt. Jag har i mindre utsträckning använt den tillsammans med barnen själva och där tror jag den kan bli ett verktyg för att synliggöra och beskriva för barnen hur de har utvecklats. Eftersom de flesta barnen i min barngrupp inte behärskar det verbala språket blir min roll att tolka och det blir jag som väljer vad vi fokuserar kring uifrån vad jag/vi i arbetslaget ser att barnet intresserar sig för. Detta är ett bryderi för mig att jag väljer mer än barnet själv, kanske det är en start som en vägledning för barnets fortsatta reflektion över sitt eget lärande. Någonstan bör processen starta och varför inte med hjälp av en pedagog som försöker tolka barnets tankar och kommunikation. Ellmin nämner att språket och det sociala samspelet tillmäts stor betydelse i portfolion att synliggöra lärandet, att den bygger på en dialog. Detsamma skriver Hillevi Lenz Taguchi om i "Varför pedagogisk dokumentation?" "..att kunskap är något som man skapar /konstruerar i en kommunikation och ett sammanhang - en dialog - med omvärlden". För att skapa detta med de allra yngsta i förskolan, utan det verbala språket, krävs mycket kommunikation och vi pedaagoger får sätta ord på barnens tankar och funderingar utifrån våra tolkningar. Jag tror att vår iPad blir ett bra redskap då den kan användas av oss pedagoger för att se/höra vad barnet egenligen visar och utifrån våra iakttagelser kan vi skapa miljöer och förutsättningar för en fortsatt utveckling. Ellmin skriver att "Det ska synas i den fysiska miljön vilket lärande som pågår." Här tror jag vi kan arbeta för att våra miljöer ska utmana till utforskande utifrån var barnen befinner sig och använder vi portfoliometodiken kan vi synliggöra vad som behöver tillföras eller plockas bort.
Det jag ovan nämnt är utgångspunkter och delar som jag redan har prövat på och startat upp. Att skapa en portolio i Ipad tror jag kan fungera eftersom vi redan idag använder den till bilder, filmer bl a. Att skriva en text till som beskriver processen gör vi redan idag i våra pärmar, kanske är det dags att byta pärmen till en ditigal portfolio? Idag är vår pedagogisk dokumentation en arbetsportfolio och pärmen är visningsportfolio. Det som saknas är mer delaktighet från barnen, men genom att reflektera tillsammans genom att vi pedagoger lyfter det vi ser som har utvecklats hoppas jag öka barnens delaktighet.
Litteratur:
"Att arbeta med portfolio - teori, förhållnigssätt och praktik" - Roger & Birgitta Ellmin, 2003 Förlagshuset Gothia AB
"Varför pedagogisk dokumentation?" - "Hillevi Lenz Taguchi, 2011 Stockholms universitets förlag (13:e tryckningen)'
"Att fånga lärandet" - Christina Wehner-Godée, Liber AB, 2010 (2:a upplagan)
